Kriminilare

Det finns en hel uppsjö av bra svenska kriminalare. Allt från Johan Falk till Irene Huss och vissa av dem har blivit självklara inslag på söndagskvällarna. Genren i sig är ganska bred men man kan ofta hitta vissa likheter bland huvudpersonerna. Oftast en äldre man, frånskild och allt för ofta har jobbet som det enda sociala i livet. Dricker gärna och ofta. Tar jobbet på högsta allvar och ger aldrig upp innan ett fall är löst vilket de oftast också blir till slut.

Filmerna om kommissarie Wallander och Martin Beck är gamla hederliga klassiker som gärna bekräftar en stereotyp av en gammal sliten polis.Kollegorna är oftast ett steg efter och alltför ofta får man lösa fallet själv. Gärna med ett actionfyllt inslag på slutet där kommissarien räddar offret och griper gärningsmannen.

Självklart så gäller detta inte alla svenska polisfilmer men de som man kan kalla “långkörare” har ofta en gemensam röd tråd när det kommer till huvudpersonen. Eftersom dessa film-serier har blivit så populära kan man nog fastställa att det är sådana polisfilmer vi gärna ser på bioduken eller hemma i tv-sofforna.

Det finns också många bra fristående filmer som producerat i Sverige. De kanske mest klassiska och kända är filmerna om “Jägarna“. I den första filmen får vi följa Erik Bäckström när han återvänder hem till sitt Norrland för att utreda olovlig jakt på renar. I denna film har man verkligen lyckats göra en realistiskt tolkning av båda polisarbetet och om livet för invånarna i de norra delarna av vårt land. Sista kontraktet med Mikael Persbrandt i huvudrollen är också en intressant filmatisering om polisarbetet. Filmen handlar om dagarna innan mordet på statsminister Olof Palme och även denna film ha lyckats med att på ett realistiskt sätt återberätta om hur mordet kunde gått till och vilken hotbild som fanns mot statsministern under denna tid.